Alkemisten
Då har de då hänt igen, herr Andersson har hittat på rackartyg.
Denna händelse utspelar sig en fredag inte allt för länge sedan...som vanligt var NH the place to be även denna kväll men själva huvudakten utspelar sig på Historiegränd 10 B. Nu undrar ni väl alla vad jag gjort för snuskigt denna gång men jag måste göra er besvikna och redan nu meddela att inget snusk förekommer i denna berättelse bortsett från en liten detalj under hemgången.
Allt som berättas är en samling historier jag fått återberättade för mig på grund av att minnet svek mig redan kl 22.
Det hela börjar inne på NH där en viss person hittas sovande i baren av en vänlig herre vid namn Daniel, vad jag förstått ger vi oss ut på en promenad för att undertecknad ska vakna till liv och det gav tydligen resultat för efter bara en kort vandring har jag låtit Daniel gå fram några meter ifrån mig varpå jag gör en 180 graders vändning och rusar tillbaka in mot NH...busigt... Jag hinner dock inte vara inne någon längre stund förrän jag hittas sovande igen, denna gång av två vackra damer vid namn Ellika och Amica som också är fast beslutna om att vi ska ut på en promenad. Vad dessa två damer dock inte anar är hur otroligt busig herr Andersson kan vara och det hela slutar med att jag går och nyper en av damerna på rumpan och den andra damen filmar hela incidenten...filmen är nu beslagtagen och förstörd.
Efter detta är allt en enda dimma, och just dimma kommer vi att återkomma till snart. Jag vet varken hur jag tagit mig hem eller vad jag pysslat med under natten men mitt uppvaknande var nog ett av dom värre i mitt liv om man bortser från en söndagmorgon i Umeå för 5 år sedan men det är en annan historia.
Jag vaknar alltså upp i min säng och börjar ana oråd redan innan ögonen är öppna, det luktar nämligen som om brandkåren haft övning med rökdykare i lägenheten, suset från hårtorken på maxfart undgår inte min superskarpa hörsel och kylan i rummet är påtaglig. Jag slår upp ögonen och ser mig omkring lite förvånat, brandvarnaren ligger i molekyler på golvet, hårtorken är riktad mot min frusna nakna kropp och fönstret står vidöppet. Jag kravlar mig upp och tar några stapplande steg mot pentryt där jag finner en kastrull med vatten i och något som liknar förkolnade nudlar, vid denna tidpunkt har jag hunnit lägga ihop 1 och 1 och kommit fram till att jag nog somnat ifrån nudlarna jag tänkt koka mig när jag kom hem från krogen alternativt att jag försökt förvandla dem till guld men misslyckats. Jag stänger pentryt, går till fönstret och gör samma sak med de, stänger av hårtorken och sätter mig vid datorn. Väl sittandes i stolen kommer jag på att jag kanske borde ta mig en snus och kolla telefonen så herr Andersson reser sig upp och börjar leta sina grejer, han hittar ingenting till en början men efter ca 5 minuter är allt återfunnet utom kameran, undertecknad börjar nu misstänka att han lyckats supa bort den under kvällen, rycker lite på axlarna och konstaterar att de nog varit en riktigt bra kväll. Någon minut senare börjar urinblåsan vara rågad så jag beger mig mot toaletten och får en smärre chock när jag öppnar dörren, de luktar urin och toastolen samt golvet kring toastolen förefaller vara blött...nyfiken som man är måste man ju undersöka vätskan och efter en nogrann undersökning visar det sig att vätskan är urin. Här får jag återigen användning av mina mattekunskaper och ränar ut att jag nog glömt fälla upp locket till toan någon gång under natten, jag kostaterar också för andra gången att de måste vart en sjuhelvetes bra kväll.
Jag gör mitt behov på toan, skurar lite och kryper ner i sängen igen.
En dag senare träffar jag min korridorskamrat vid namn Lars som berättar att han kommit hem kl 5 på natten och hört mitt brandlarm, han känner på dörren som är olåst, går in i lägenheten, stänger av plattan, häller vatten i kastrullen, plockar ner brandlarmet och stänger av de, öppnar vädringsfönstret och försöker sen få kontakt med mig ett flertal gånger utan större resultat...det enda han lyckas få ur mig är "Låt mig sova...*snark*...*snark*..."
Jag tackar honom givetvis för hjälpen och ber om ursäkt för mig något otacksamma kommentar under natten.
Har funderat lite om det finns något jag kan lära mig av denna incident och har kommit fram till följande: Lås toadörren innan du går på krogen å pissa genom fönstret om du måste urinera...
Tilläggas bör att kameran är återfunnen, TACK så hjärtligt Ellika...
På återseende - er mästerkock i etern
Denna händelse utspelar sig en fredag inte allt för länge sedan...som vanligt var NH the place to be även denna kväll men själva huvudakten utspelar sig på Historiegränd 10 B. Nu undrar ni väl alla vad jag gjort för snuskigt denna gång men jag måste göra er besvikna och redan nu meddela att inget snusk förekommer i denna berättelse bortsett från en liten detalj under hemgången.
Allt som berättas är en samling historier jag fått återberättade för mig på grund av att minnet svek mig redan kl 22.
Det hela börjar inne på NH där en viss person hittas sovande i baren av en vänlig herre vid namn Daniel, vad jag förstått ger vi oss ut på en promenad för att undertecknad ska vakna till liv och det gav tydligen resultat för efter bara en kort vandring har jag låtit Daniel gå fram några meter ifrån mig varpå jag gör en 180 graders vändning och rusar tillbaka in mot NH...busigt... Jag hinner dock inte vara inne någon längre stund förrän jag hittas sovande igen, denna gång av två vackra damer vid namn Ellika och Amica som också är fast beslutna om att vi ska ut på en promenad. Vad dessa två damer dock inte anar är hur otroligt busig herr Andersson kan vara och det hela slutar med att jag går och nyper en av damerna på rumpan och den andra damen filmar hela incidenten...filmen är nu beslagtagen och förstörd.
Efter detta är allt en enda dimma, och just dimma kommer vi att återkomma till snart. Jag vet varken hur jag tagit mig hem eller vad jag pysslat med under natten men mitt uppvaknande var nog ett av dom värre i mitt liv om man bortser från en söndagmorgon i Umeå för 5 år sedan men det är en annan historia.
Jag vaknar alltså upp i min säng och börjar ana oråd redan innan ögonen är öppna, det luktar nämligen som om brandkåren haft övning med rökdykare i lägenheten, suset från hårtorken på maxfart undgår inte min superskarpa hörsel och kylan i rummet är påtaglig. Jag slår upp ögonen och ser mig omkring lite förvånat, brandvarnaren ligger i molekyler på golvet, hårtorken är riktad mot min frusna nakna kropp och fönstret står vidöppet. Jag kravlar mig upp och tar några stapplande steg mot pentryt där jag finner en kastrull med vatten i och något som liknar förkolnade nudlar, vid denna tidpunkt har jag hunnit lägga ihop 1 och 1 och kommit fram till att jag nog somnat ifrån nudlarna jag tänkt koka mig när jag kom hem från krogen alternativt att jag försökt förvandla dem till guld men misslyckats. Jag stänger pentryt, går till fönstret och gör samma sak med de, stänger av hårtorken och sätter mig vid datorn. Väl sittandes i stolen kommer jag på att jag kanske borde ta mig en snus och kolla telefonen så herr Andersson reser sig upp och börjar leta sina grejer, han hittar ingenting till en början men efter ca 5 minuter är allt återfunnet utom kameran, undertecknad börjar nu misstänka att han lyckats supa bort den under kvällen, rycker lite på axlarna och konstaterar att de nog varit en riktigt bra kväll. Någon minut senare börjar urinblåsan vara rågad så jag beger mig mot toaletten och får en smärre chock när jag öppnar dörren, de luktar urin och toastolen samt golvet kring toastolen förefaller vara blött...nyfiken som man är måste man ju undersöka vätskan och efter en nogrann undersökning visar det sig att vätskan är urin. Här får jag återigen användning av mina mattekunskaper och ränar ut att jag nog glömt fälla upp locket till toan någon gång under natten, jag kostaterar också för andra gången att de måste vart en sjuhelvetes bra kväll.
Jag gör mitt behov på toan, skurar lite och kryper ner i sängen igen.
En dag senare träffar jag min korridorskamrat vid namn Lars som berättar att han kommit hem kl 5 på natten och hört mitt brandlarm, han känner på dörren som är olåst, går in i lägenheten, stänger av plattan, häller vatten i kastrullen, plockar ner brandlarmet och stänger av de, öppnar vädringsfönstret och försöker sen få kontakt med mig ett flertal gånger utan större resultat...det enda han lyckas få ur mig är "Låt mig sova...*snark*...*snark*..."
Jag tackar honom givetvis för hjälpen och ber om ursäkt för mig något otacksamma kommentar under natten.
Har funderat lite om det finns något jag kan lära mig av denna incident och har kommit fram till följande: Lås toadörren innan du går på krogen å pissa genom fönstret om du måste urinera...
Tilläggas bör att kameran är återfunnen, TACK så hjärtligt Ellika...
På återseende - er mästerkock i etern
Kommentarer
Postat av: fia
hahah, du är ju inte klok... tur att din vän kom förbi iallafall! äcklig är du förresten oxå som kissar på golvet :P
Trackback
