Upptaget
Alltså det här med kvinnor... Ni får ursäkta men jag kommer inte på mer att skriva om dessa fantastiska väsen så i stället tänkte jag skriva lite om vad som är nytt inom politiken. Läste senast i går om ett nytt lagförslag som innebär att om en kvinna ber en man följa henne hem efter en blöt krogrunda så ska man, om lagförslaget går igenom, vara tvungen...dessutom ska mannen vara skyldig att betala samtliga utgifter som kommer när man gått ut från krogen, dvs taxi, mat, gemensamt boende, giftermål, skillsmässa, underhållsbidrag...ja allt. Ingen större skillnad motför nu med andra ord.
Nej nu lämnar vi detta och går tillbaka till verkligheten i stället och berättar om något som nyligen inträffat, dagen efter Alkemisten. Nu undrar ni säkert vad jag hittat på för dumt, vad som gick sönder denna kväll, vad som söps bort eller vem jag gick hem med...och ni som känner mig vet ju att jag aldrig går hem med kvinnor så de kan det ju omöjligt vara.
Det hela började kl 18 på lördagkvällen med karaokefest på Fysikgränd, tema för kvällen var 90-tal och herr Andersson hade klätt ut sig till sin stora barndomsidol, Ragge. Vi sjöng och stojjade och drack väl en hel del öl också. Frammåt 8 tiden kommer en vacker dam fram till mig och frågar: "När ska du börja ragga på mig då?" rapp som man är i käften svarade jag lite oskyldigt: "Nu!?" och sen var kvällen räddad. Det var sagt att alla skulle till Origo men av okänd anledning hamnade jag och denna vackra kvinna på herr Anderssons favorithak NH där vi bokstavligen hävde i oss 2 öl, hon satt sig i mitt knä och sen var vi fast i en storm av kyssar och smek. Dock blev det inte långvarigt utan vi bestämde oss för att flytta festen till Ålidhem och Historiegränd 10B. Resten får ni fantisera om...
Vad som hände sen är en lång historia men jag har i alla fall träffat damen i fråga vid ett flertal tillfällen och måste erkänna att jag fallit lite för henne. Det finns däremot ett stort problem och ett som jag har tampats med tidigare vid ett antal tillfällen, hon är upptagen så att säga...VARFÖR träffar jag alltid upptagna kvinnor och vad vill dom mig!? Börjar bli fast övertygad om att det vilar en uråldrig förbannelse över mig, men va fan, jag är inte bitter. Jag ser det i stället som ett utmärkt tillfälle att få lite spänning i mitt liv, som om det inte är nog med alla andra dumheter man hittar på...
Hur ser jag då på allt detta? Jag har en gång varit den som blivit bedragen och det är en av dom värre upplevelserna jag varit med om, jag har varit bedragaren och vet hur dåligt jag mådde över det och jag har tidigare varit med en kvinna som i samma stund bedrog sin dåvarande karl och jag vet hur jobbigt det var både för mig och henne. Men om jag ska vara ärlig så känner jag ingenting, det kan låta kallt och jag vet att många av er där ute tycker det är fel, fel, fel...men, men...
Knulla lugnt och akta er för arga pojk/flickvänner - er player i etern
Nej nu lämnar vi detta och går tillbaka till verkligheten i stället och berättar om något som nyligen inträffat, dagen efter Alkemisten. Nu undrar ni säkert vad jag hittat på för dumt, vad som gick sönder denna kväll, vad som söps bort eller vem jag gick hem med...och ni som känner mig vet ju att jag aldrig går hem med kvinnor så de kan det ju omöjligt vara.
Det hela började kl 18 på lördagkvällen med karaokefest på Fysikgränd, tema för kvällen var 90-tal och herr Andersson hade klätt ut sig till sin stora barndomsidol, Ragge. Vi sjöng och stojjade och drack väl en hel del öl också. Frammåt 8 tiden kommer en vacker dam fram till mig och frågar: "När ska du börja ragga på mig då?" rapp som man är i käften svarade jag lite oskyldigt: "Nu!?" och sen var kvällen räddad. Det var sagt att alla skulle till Origo men av okänd anledning hamnade jag och denna vackra kvinna på herr Anderssons favorithak NH där vi bokstavligen hävde i oss 2 öl, hon satt sig i mitt knä och sen var vi fast i en storm av kyssar och smek. Dock blev det inte långvarigt utan vi bestämde oss för att flytta festen till Ålidhem och Historiegränd 10B. Resten får ni fantisera om...
Vad som hände sen är en lång historia men jag har i alla fall träffat damen i fråga vid ett flertal tillfällen och måste erkänna att jag fallit lite för henne. Det finns däremot ett stort problem och ett som jag har tampats med tidigare vid ett antal tillfällen, hon är upptagen så att säga...VARFÖR träffar jag alltid upptagna kvinnor och vad vill dom mig!? Börjar bli fast övertygad om att det vilar en uråldrig förbannelse över mig, men va fan, jag är inte bitter. Jag ser det i stället som ett utmärkt tillfälle att få lite spänning i mitt liv, som om det inte är nog med alla andra dumheter man hittar på...
Hur ser jag då på allt detta? Jag har en gång varit den som blivit bedragen och det är en av dom värre upplevelserna jag varit med om, jag har varit bedragaren och vet hur dåligt jag mådde över det och jag har tidigare varit med en kvinna som i samma stund bedrog sin dåvarande karl och jag vet hur jobbigt det var både för mig och henne. Men om jag ska vara ärlig så känner jag ingenting, det kan låta kallt och jag vet att många av er där ute tycker det är fel, fel, fel...men, men...
Knulla lugnt och akta er för arga pojk/flickvänner - er player i etern
Poeten
Tänkte hoppa iväg från mitt vanliga skrivande och denna gång visa att trots att jag är som jag är har jag en mjuk sida, tro det eller ej...
Om du var en äng vill jag vara den ljumma brisen som smeker dig om sommaren,
löven som färgar dig om hösten och snön som skyddar dig om vintern
Och om våren vill jag vara solen, som värmer dig, får dig att grönska
och gör dig vackrare än någonsin...
Reach out thy hand and take me in
Into whatever life, away from what has been
Hold me close and help me see
What this life has in store for me
The touch of your hands are like gentle rain a hot summernight
The sparkle in your eyes like a star shining bright
Your smile like the northern light
And your love like all of them combined
löven som färgar dig om hösten och snön som skyddar dig om vintern
Och om våren vill jag vara solen, som värmer dig, får dig att grönska
och gör dig vackrare än någonsin...
Reach out thy hand and take me in
Into whatever life, away from what has been
Hold me close and help me see
What this life has in store for me
The touch of your hands are like gentle rain a hot summernight
The sparkle in your eyes like a star shining bright
Your smile like the northern light
And your love like all of them combined
Alkemisten
Då har de då hänt igen, herr Andersson har hittat på rackartyg.
Denna händelse utspelar sig en fredag inte allt för länge sedan...som vanligt var NH the place to be även denna kväll men själva huvudakten utspelar sig på Historiegränd 10 B. Nu undrar ni väl alla vad jag gjort för snuskigt denna gång men jag måste göra er besvikna och redan nu meddela att inget snusk förekommer i denna berättelse bortsett från en liten detalj under hemgången.
Allt som berättas är en samling historier jag fått återberättade för mig på grund av att minnet svek mig redan kl 22.
Det hela börjar inne på NH där en viss person hittas sovande i baren av en vänlig herre vid namn Daniel, vad jag förstått ger vi oss ut på en promenad för att undertecknad ska vakna till liv och det gav tydligen resultat för efter bara en kort vandring har jag låtit Daniel gå fram några meter ifrån mig varpå jag gör en 180 graders vändning och rusar tillbaka in mot NH...busigt... Jag hinner dock inte vara inne någon längre stund förrän jag hittas sovande igen, denna gång av två vackra damer vid namn Ellika och Amica som också är fast beslutna om att vi ska ut på en promenad. Vad dessa två damer dock inte anar är hur otroligt busig herr Andersson kan vara och det hela slutar med att jag går och nyper en av damerna på rumpan och den andra damen filmar hela incidenten...filmen är nu beslagtagen och förstörd.
Efter detta är allt en enda dimma, och just dimma kommer vi att återkomma till snart. Jag vet varken hur jag tagit mig hem eller vad jag pysslat med under natten men mitt uppvaknande var nog ett av dom värre i mitt liv om man bortser från en söndagmorgon i Umeå för 5 år sedan men det är en annan historia.
Jag vaknar alltså upp i min säng och börjar ana oråd redan innan ögonen är öppna, det luktar nämligen som om brandkåren haft övning med rökdykare i lägenheten, suset från hårtorken på maxfart undgår inte min superskarpa hörsel och kylan i rummet är påtaglig. Jag slår upp ögonen och ser mig omkring lite förvånat, brandvarnaren ligger i molekyler på golvet, hårtorken är riktad mot min frusna nakna kropp och fönstret står vidöppet. Jag kravlar mig upp och tar några stapplande steg mot pentryt där jag finner en kastrull med vatten i och något som liknar förkolnade nudlar, vid denna tidpunkt har jag hunnit lägga ihop 1 och 1 och kommit fram till att jag nog somnat ifrån nudlarna jag tänkt koka mig när jag kom hem från krogen alternativt att jag försökt förvandla dem till guld men misslyckats. Jag stänger pentryt, går till fönstret och gör samma sak med de, stänger av hårtorken och sätter mig vid datorn. Väl sittandes i stolen kommer jag på att jag kanske borde ta mig en snus och kolla telefonen så herr Andersson reser sig upp och börjar leta sina grejer, han hittar ingenting till en början men efter ca 5 minuter är allt återfunnet utom kameran, undertecknad börjar nu misstänka att han lyckats supa bort den under kvällen, rycker lite på axlarna och konstaterar att de nog varit en riktigt bra kväll. Någon minut senare börjar urinblåsan vara rågad så jag beger mig mot toaletten och får en smärre chock när jag öppnar dörren, de luktar urin och toastolen samt golvet kring toastolen förefaller vara blött...nyfiken som man är måste man ju undersöka vätskan och efter en nogrann undersökning visar det sig att vätskan är urin. Här får jag återigen användning av mina mattekunskaper och ränar ut att jag nog glömt fälla upp locket till toan någon gång under natten, jag kostaterar också för andra gången att de måste vart en sjuhelvetes bra kväll.
Jag gör mitt behov på toan, skurar lite och kryper ner i sängen igen.
En dag senare träffar jag min korridorskamrat vid namn Lars som berättar att han kommit hem kl 5 på natten och hört mitt brandlarm, han känner på dörren som är olåst, går in i lägenheten, stänger av plattan, häller vatten i kastrullen, plockar ner brandlarmet och stänger av de, öppnar vädringsfönstret och försöker sen få kontakt med mig ett flertal gånger utan större resultat...det enda han lyckas få ur mig är "Låt mig sova...*snark*...*snark*..."
Jag tackar honom givetvis för hjälpen och ber om ursäkt för mig något otacksamma kommentar under natten.
Har funderat lite om det finns något jag kan lära mig av denna incident och har kommit fram till följande: Lås toadörren innan du går på krogen å pissa genom fönstret om du måste urinera...
Tilläggas bör att kameran är återfunnen, TACK så hjärtligt Ellika...
På återseende - er mästerkock i etern
Denna händelse utspelar sig en fredag inte allt för länge sedan...som vanligt var NH the place to be även denna kväll men själva huvudakten utspelar sig på Historiegränd 10 B. Nu undrar ni väl alla vad jag gjort för snuskigt denna gång men jag måste göra er besvikna och redan nu meddela att inget snusk förekommer i denna berättelse bortsett från en liten detalj under hemgången.
Allt som berättas är en samling historier jag fått återberättade för mig på grund av att minnet svek mig redan kl 22.
Det hela börjar inne på NH där en viss person hittas sovande i baren av en vänlig herre vid namn Daniel, vad jag förstått ger vi oss ut på en promenad för att undertecknad ska vakna till liv och det gav tydligen resultat för efter bara en kort vandring har jag låtit Daniel gå fram några meter ifrån mig varpå jag gör en 180 graders vändning och rusar tillbaka in mot NH...busigt... Jag hinner dock inte vara inne någon längre stund förrän jag hittas sovande igen, denna gång av två vackra damer vid namn Ellika och Amica som också är fast beslutna om att vi ska ut på en promenad. Vad dessa två damer dock inte anar är hur otroligt busig herr Andersson kan vara och det hela slutar med att jag går och nyper en av damerna på rumpan och den andra damen filmar hela incidenten...filmen är nu beslagtagen och förstörd.
Efter detta är allt en enda dimma, och just dimma kommer vi att återkomma till snart. Jag vet varken hur jag tagit mig hem eller vad jag pysslat med under natten men mitt uppvaknande var nog ett av dom värre i mitt liv om man bortser från en söndagmorgon i Umeå för 5 år sedan men det är en annan historia.
Jag vaknar alltså upp i min säng och börjar ana oråd redan innan ögonen är öppna, det luktar nämligen som om brandkåren haft övning med rökdykare i lägenheten, suset från hårtorken på maxfart undgår inte min superskarpa hörsel och kylan i rummet är påtaglig. Jag slår upp ögonen och ser mig omkring lite förvånat, brandvarnaren ligger i molekyler på golvet, hårtorken är riktad mot min frusna nakna kropp och fönstret står vidöppet. Jag kravlar mig upp och tar några stapplande steg mot pentryt där jag finner en kastrull med vatten i och något som liknar förkolnade nudlar, vid denna tidpunkt har jag hunnit lägga ihop 1 och 1 och kommit fram till att jag nog somnat ifrån nudlarna jag tänkt koka mig när jag kom hem från krogen alternativt att jag försökt förvandla dem till guld men misslyckats. Jag stänger pentryt, går till fönstret och gör samma sak med de, stänger av hårtorken och sätter mig vid datorn. Väl sittandes i stolen kommer jag på att jag kanske borde ta mig en snus och kolla telefonen så herr Andersson reser sig upp och börjar leta sina grejer, han hittar ingenting till en början men efter ca 5 minuter är allt återfunnet utom kameran, undertecknad börjar nu misstänka att han lyckats supa bort den under kvällen, rycker lite på axlarna och konstaterar att de nog varit en riktigt bra kväll. Någon minut senare börjar urinblåsan vara rågad så jag beger mig mot toaletten och får en smärre chock när jag öppnar dörren, de luktar urin och toastolen samt golvet kring toastolen förefaller vara blött...nyfiken som man är måste man ju undersöka vätskan och efter en nogrann undersökning visar det sig att vätskan är urin. Här får jag återigen användning av mina mattekunskaper och ränar ut att jag nog glömt fälla upp locket till toan någon gång under natten, jag kostaterar också för andra gången att de måste vart en sjuhelvetes bra kväll.
Jag gör mitt behov på toan, skurar lite och kryper ner i sängen igen.
En dag senare träffar jag min korridorskamrat vid namn Lars som berättar att han kommit hem kl 5 på natten och hört mitt brandlarm, han känner på dörren som är olåst, går in i lägenheten, stänger av plattan, häller vatten i kastrullen, plockar ner brandlarmet och stänger av de, öppnar vädringsfönstret och försöker sen få kontakt med mig ett flertal gånger utan större resultat...det enda han lyckas få ur mig är "Låt mig sova...*snark*...*snark*..."
Jag tackar honom givetvis för hjälpen och ber om ursäkt för mig något otacksamma kommentar under natten.
Har funderat lite om det finns något jag kan lära mig av denna incident och har kommit fram till följande: Lås toadörren innan du går på krogen å pissa genom fönstret om du måste urinera...
Tilläggas bör att kameran är återfunnen, TACK så hjärtligt Ellika...
På återseende - er mästerkock i etern
