The memory remains

Hej hopp. Länge sedan jag skrev lite seriöst med dig bloggen. Hoppas du inte varit allt för orolig över vart jag varit och hur jag har haft det. Jag kan i alla fall meddela att jag haft det alldeles förträffligt och mår riktigt gött, det hade väl i och för sig kunnat vara en aning bättre men när de blir fredag så kommer livet kännas mycket lättare igen. Varför undrar du då, jo, för att då kommer Ida hem till mig igen. Just de, Ida har jag ju inte berättat om för dig ännu, så ofint av mig. För att inte tråka ut dig fullständigt så ska jag dra den korta versionen.
 
Jag såg Ida för några veckor sedan på mötesplatsen.se, läste om henne, kollade in hennes bilder men vågade inte skriva av någon dum anledning. Efter att ha samlat mod ungefär en dag så skrev jag i alla fall och det har visat sig vara det klokaste beslut jag fattat sedan jag valde att byta ut den uppblåsbara dockan. Hur som helst så började vi skriva till varandra och på kvällen den 5/6 2014 åkte jag hem till hennes föräldrars hus för att träffa henne för första gången.
Det är få ögonblick i livet mina vänner som bränner sig fast i minnet och man minns dem som om de var en sekund sedan, det ögonblicket hon öppnade dörren är ett sådant och när jag tänker tillbaka så kan jag inte låta bli att tänka på en alldeles förträfflig del ur en av de bästa låtarna genom tiderna.
 
Standin' on your mama's porch
You told me it would last forever
Oh and when you held my hand
I knew that it was now or never
Those were the best days of my life
 

Från den stund våra blickar möttes har jag varit helt säker på en sak, kärlek vid första ögonkastet existerar!
Det är i dag 13 dagar sedan vi sågs för första gången men jag älskar henne som om hon varit i mitt liv sedan dagen jag föddes, kanske låter märkligt men frågan är om det inte är såhär det känns när man hittar sin själsfrände. Du kanske tänker att jag är naiv och att verkligheten kommer ikapp mig tillslut och det är ok, du får tänka så men jag tänker att du har fel. Ida är allt jag har drömt om och lite till, varje sekund utan henne känns som en evighet och varje stund med henne står tiden stilla och det enda som existerar i det ögonblicket är vi två.
 
Till den dagen jag drar mitt sista andetag kommer det ögonblicket jag såg dig Ida vara fastetsat i mitt minne och om jag på ålderns höst skulle bli gaggig så kan du väl vara så snäll att påminna mig om det och berätta vår historia, den som precis börjat men aldrig kommer ta slut...
 
 
Tack för att du lyssnar bloggen trots att jag är en dålig vän som hör av mig så sällan men jag ska försöka bättra mig. Om inte annat kommer jag säkert tråka ut dig med mer tjat om kärlek och lycka men de får du fan stå ut med!
 
 
Älskar er alla men mest av allt dig Ida!! <3

Ida igen <3

From this moment on and forever
Through thick and thin we'll be together
So give your heart to me
And I will show you
How wonderful life can be

Ida

Though we are miles apart
I feel something stirring deep in my heart
A sense of joy and of love
I wish I could travel like God up above
For when you are not here
I pray each second I could be there

Dressed for success

Hej bloggen, jag vet att de är lite nära inpå senast jag skrev men kunde av någon outgrundlig anledning inte låta bli dig. Så vad händer? Inte så mycket faktiskt men känner en sjuklig längtan efter att morgondagens ljus ska skina på mig och jag får sätta mig i bilen och bege mig ut på äventyr. Många slantar har jag sparat och de ska brännas på en enda grej, en ny uppblåsbar docka. Det har visat sig att hon under flytten slagit sig lite och hennes skador var så omfattande att hon dött. Besvikelsen som kommer, när man kämpat i en timma med att försöka blåsa liv i henne med mun mot mun metoden så att ens ansikte är lila och kåtheten gått över, går ej beskriva med ord... Tanken slog mig att det nog hade varit bättre att bara göra som normala män och onanera lite i stället men de är lätt att vara efterklok och dessutom är de ju roligare att vara två. Vänta nu...jag kom just på att jag behöver något annat också, minns du den där julen när jag fick Mark Levengoods julklappar av misstag, geishakulorna håller på att vara sträva så de är dags för nya. Lädertangan däremot är skönare än aldrig förr och doftar av minkolja, gäller att vårda sina favoritplagg.

Nej bloggen, seriöst så ska jag bara till Umeå och hälsa på några vänner, någon annan och sen blir det ett besök på Umeskinart, äntligen!! Längtan är tillslut över! Kommer uppdatera med bilder så fort det börjar se ok ut.

Sitter och försöker komma på något klokt att skriva till alla miljontals läsare i dag men det verkar vara en sån dag då jag har lite otur med tankarna och det mesta bara blir galet eller smått vulgärt och snuskigt. Men en sak kan jag säga, är försiktiga med era favoritprylar, vårda dem lika ömt som dem ni älskar mest och om ni vårdar dem ni älskar mest så som jag vårdar min lädertanga så kommer allt gå bra för er.

Tänkte va cool och avsluta som jag gör med mina onlinevänner: cya l8er!!  Mitch out...

Slippery

Alltså bloggen, vi måste ta en diskussion jag och du.
Vad vill kvinnor egentligen!? Jag håller på att bli tokig av att inte veta svaret och tro mig jag har luskat lite ett tag nu. Alla, inklusive oss män vill ju ha någon som är snäll å så, bryr sig om en, accepterar ens brister, kramas i bland å som får en att känna sig speciell. Eller har jag fel?
Men sen, å detta är något jag inte begriper mig på, så vill dom inte att man ska vara för intresserad för då blir de inte spännande längre!? VA!! De är väl spännande och pirrigt ändå när man stöter på en ny person som man får nån typ av känslor för? Eller har jag missat att de hänt något drastiskt de senaste åren? Visst är själva jakten rolig och spännande men när den är över så vill man ju träffas och umgås så mycket som möjligt för att lära känna varandra bättre och komma underfund med om den här människan är nåt att lägga mer krut på. Att ständigt jaga eller bli jagad är ju så sjukt tråkigt om det aldrig kommer någon form av belöning för allt slit.
Nej jag tror mänskligheten står på sin brant om de ska vara så förbannat svårt att charma någon och seriöst tjejer, ni kommer inte att veta om de är Mr. Perfect förrän ni umgåtts med honom lite och gett han chansen, och ger ni honom aldrig chansen är han borta ur ert liv fortare än ni hinner springa genom duschen och få på er sminket.
Näe mina kära medmänniskor (gäller alltså även ni karlar där ute som inte kan få tummen ur), gå inte och dra på saker för länge, vill ni ha något så se för fasen till att ta det när ni har chansen! Vad har ni att förlora på det?

*tar ett djupt andetag*
Nu pratar vi om något roligare. För i själva verket mår jag alldeles förträffligt. Träningen flyter på, jobbet är underbart kul, ekonomin är stabil, vänner har jag gott om, familjen mår bra och jag har fattat lite tycke för en ung dam. Egentligen ska jag inte klaga det minsta så ni som hunnit ända hit kan bortse från det jag skrev innan mitt djupa andetag, om ni nu inte kände er riktigt träffade så kan ni ju läsa de en gång till och fundera lite över dessa ord, CARPE DIEM. Välanvänt och lite av en klyscha men fan så klokt!
Låt inte något bra smita iväg bara för att ni är oroliga eller rädda, ta chansen och vem vet, de kanske visar sig vara det bästa ni gjort i ert liv?

Don't live in the past nor the future, live today!

Black velvet hair

Blev inspirerad till att skriva lite i går.

The love of my life I’ve been looking for
Been searching forever, can’t take it anymore
From nowhere you appeared so sweet and fair
The loveliest smile and black velvet hair
Bad and mean you said, be wary of me
Just a façade and through it I can see
A fun caring girl who took me by surprise
All I now yearn, her dazzling emerald eyes


Best Friends Forever

Hej bloggen, vet inte riktigt varför jag skriver men någonstans tror jag att jag har ett behov av att få ut något. Började tänka på det lite efter i går när jag mindes tillbaka på min gode vän Mikael Hällström och vad han egentligen betydde för mig. Har aldrig haft och tror ej heller att jag någonsin kommer att ha en så nära vän som honom, sen om de beror på en rädsla att såras eller om det beror på att han var så jävla bra törs jag inte svara på. Tur jag har dig bloggen för du lyssnar alltid på mig, tänk om du också kunde ge mig kloka svar och lösningar på allt som man grubblar på så skulle du vara perfekt.
Hur som helst så har jag känslor som vill ut men jag vill inte...inte än i alla fall, hatar mig själv i bland för att jag inte klarar av att trycka undan dem men man hör ju att de inte är riktigt bra de heller. Fan Mikael, behöver dig nu!! De är fan inte rättvist att just du skulle behöva lämna oss så tidigt, fäller en tår för dig min vän...

Näe orkar inte mer...hörs senare...

Gåträning

Hej bloggen, ber om ursäkt för att jag varit borta ett tag men jag vill inte besvära dig med att skriva om totalt meningslösa saker som till exempel sånt som händer varje dag. Just i natt kändes som ett bra tillfälle att skriva av den anledningen att de är 3967200 sekunder kvar till julafton å de är ju inte nåt som händer så ofta, typ en gång per år, lika ofta ungefär som det händer något erotiskt i mitt liv. Hur som helst vill jag hälsa till herr Tomte att jag inte önskar mig några julklappar i år för jag har redan hittat den perfekta klappen och den kan inte du hjälpa mig att fixa ändå. Nu återstår de bara för mig att lista ut hur jag ska lyckas lägga beslag på den, har en teori som funkar i mitt huvud så de är bara att hoppas på att den funkar lika bra i praktiken. Bara de inte blir som första gången man hade sex för de funkade bra mycket bättre i teorin, däremot var de lite roligare i praktiken. Sen har de ju gått över ett år sedan man senast praktiserade så då räknas man väl som både okysst och oskuld igen? Fast okysst är jag ju inte riktigt, otroligt hur en sådan liten grej kan få en att skina som en sol och börja vakna till liv. Bara att gå vidare nu och försöka ta några kliv till men shit va nervöst och ostadigt det känns, skulle behöva en gåstol modell större att klamra mig fast vid men när man nått min ålder kanske de kallas rullator. Hur som helst så har man glömt bort hur allt går till, inte konstigt de blir krystat och nervöst emellanåt men förhoppningsvis är de ömsesidigt och likadant för alla så de inte bara är jag som känner mig dum.
Trots att jag inte fått skjuta någon älg i höst ser den ut att bli riktigt bra om de fortsätter såhär, den som lever får se. Nu är de i alla fall dags för herrn att flytta rumpan från stolen och till sängen, på tok för sent för hans eget bästa men men.

Återkommer senare, tidpunkt är dock okänd.


Er ettåring i rullatorkorgen.

Alkohol = dåligt

I bland blir de lite tokigt å i bland blir de lite mer tokigt. Helgen blev ungefär som jag hade förutspått bortsett från lördagen då jag hade räknat med att vara människa men så blev de inte. Ringde syrran 22.20 för hämtning, kom hem och drog igång en film och skulle värma på lite mat. Filmen var på tok för bra och kanske att jag var lite för berusad också, hur som helst blev det välgrillad mat och jag fick lägga mig till sängs hungrig.
Börjar se fram emot lönen nu så man får börja göra lite saker till huset som man har planerat, säng, tv-bänk och hängrännor blir steg 1.

På återseende

Insomnia

Helt slut i både kropp och själ, kunde inte sova så jag hamnade här i stället och så dök plötsligt den här upp...

Where are you my love, why are you not here
I've been searching for ages, looked everywhere
You being lost forever, is what I now fear
Never seeing you, my heart could never bear

Gonatt mina vänner

Choklad!!

Är av någon outgrundlig anledning på sjukt pissigt humör i dag, skulle vilja ha en slägga och en vägg att stå och banka på. Lättare blir de inte när personer i ens omgivning ger en ännu fler anledningar till att vara irriterad. Skyller dock allt på att jag inte fått i mig mer än 20 gram kolhydrater de senaste 3 dagarna och skulle nästan kunna döda för något sött att tugga på nu. Som tur är gör herr Andersson aldrig sånt och är generellt en vänlig person så alla går säkra i kväll.

Rött eller sprit i helgen tro?

Bäckmete

Kanske dags att börja ta tag i kärlekslivet, är ju som kul när de pirrar lite så där lagomt i magen och dessutom är de smått begärligt. Lutar åt att försöka vidga vyerna lite och vara mer öppen för alternativ som dyker upp. Jakt känns inte som något alternativ trots att de är så förbaskat roligt, får helt enkelt koppla på storcharmen och försöka mig på lite fiske i stället. Med lite flyt hugger de rejält och man lyckas med att håva in nåt. Gäddor, lakar och simpor undanbedes vänligt men bestämt. Tror att en bäckforell skulle passa utmärkt, lite blyga och försiktiga men fantastiskt vackra och ivriga typer.

Sängen lockar, gonatt...

Restless

Sjukt nice dag, jobbat i huset, hängt med Jenny, ätit pizza, sett på när andra arbetat, tvättat Jennys bil och Jenny (så går de!), sett dead mans chest som jag somnade ifrån i går, planerat kommande helger och fick ta mig en kall i slutet på dagen. Kommande vecka blir fullproppad. Jobb mån - fre 7-16.
Måndagkväll, hänga med Phil och en löptur + styrka.
Tisdagkväll, säga hej då till far och Lena, klippa gräset runt huset, träning och förhoppningsvis serietittande med Jenny.
Onsdagkväll, löptur + styrka och serier/film.
Torsdagkväll, träning och mest troligt soffhäng.
Fredagkväll, ölintag och vara i dimman till på söndagmorgon.
Är öppen för förslag under helgen så länge de innebär minst 10 öl och vackra damer. (hur många spelar mindre roll)
Söndag = vilodag och soffhäng.

Gonatt!

funbag x2

Enormt kluven i dag, vet vad jag borde göra och vad som förväntas av mig men jag kan inte motivera mig till att göra de. Visst, de vore kul att träffa alla kära vänner men har en känsla av att de kan bli som senast och det vill jag inte ska hända så de känns klokast att hålla sig på avstånd. Dessutom går den vägen åt helt fel håll så de vore ju smått korkat att fara in på den för att sedan måsta ta sig tillbaka och försöka hitta åt den rätta vägen igen. Ska försöka göra något rätt från början för en gångs skull.

Kul för i övrigt att de finns några nyfikna själar som undrar va de är som händer med herr Andersson, ni har dock haft helt fel än så länge men ni är välkomna att fortsätta med era gissningar, de kan ju inte bli mer än fel =)

Hur som helst är det kul efter några (ganska många) månader av total frånvaro av emotioner att känna lite glädje, spänning och kanske något annat också. Pirr i magen både över husköp och diverse annat. Men som vanligt kommer de väl något elände och förstör allt eller så är de någon som kommer å kläcker ur sig något så absurt som att stålmannen bara är en seriefigur. Ungefär som det blev julen 2009 när St. Nicholas tappade masken och jag till min förskräckelse insåg att allt var fejkat och att julen egentligen bara är ett kommersiellt jippo. Som tur är så finns de då fortfarande hustomtar för vem fan skulle annars få för sig att flytta mina bilnycklar till kylen eller smutsa ner all disk som jag slitit så för att få ren!? Näe, alla ni där ute som förstör folks drömmar och övertygelser borde skämmas... För i övrigt kan jag meddela att Jesus egentligen inte är Guds barn utan bara en helt vanlig människa som dog för ca 2000 år sedan.

När vi ändå är inne på tro så är jag fast övertygad om att jag under detta år kommer hitta mig en redig kvinna som vill flytta till mitt hus i Flarken, följer mig ut och jagar å fiskar, är lika stor serie och filmnörd som mig, älskar hundar och hatar katter, tycker att de är helt ok att gråta till idrottsgalan och all annan sport, inte gnäller om jag råkar lämna kläder på golvet eller inte fäller ner toasitsen, tycker att de är coolt att köra en Renault 5 från tidigt 90-tal och som tycker om mig för den tok jag är. Den som påstår att jag har höga krav ska få se hela listan =)
Så vad väntar ni på alla kvinnor där ute som passar in på beskrivningen, kom och ta mig med storm ;)
Ärligt talat så har jag inte så höga krav, har du ett par bröst som jag kan få titta på och ta på samt att du säger snälla saker till mig i bland så funkar de också.

Ad acta

Stockholm maraton

Sjukt ont i benen i dag och har kommit fram till att jag inte kan ha varit i mina sinnens fulla bruk i går när jag satte iväg mot Ånäset i löparskor.
Känns däremot skönt att sätta alla tvivlare på plats, gubbjäveln kan fortfarande och 1,2 mil är det längsta jag någonsin sprungit!
Stockholm maraton nästa år ;)

Annars har jag en konstig känsla i kroppen att något är på gång, vet inte vad men en viss oro har börjat infinna sig. Mest troligt är det bara min paranoida sida som tagit sig för stort utrymme men å andra sidan kommer känslan från kroppen och inte knoppen så vi får väl se vad som händer.
Råder i alla fall mina nära och kära från att göra något dumt.

Inte alls lika sugen på öltältet i dag som jag var i går men de har förhoppningsvis gått över innan nästa fredag, annars får jag väl stanna hemma och se film/serier med Jenny, tur att du är lika nördig som mig ;P

Dags för fotbollsträning, huvudet vill att jag ska röra på mig men kroppen vill helst ligga i en soffa hela kvällen och mysa till en film.
Den får dock vänta till efter kl 21 innan det blir verklighet.

Simma lugnt

Om

Min profilbild

Mitch

RSS 2.0